Örebro kommun har fram tills nu använt sig av Lantmäteriets höjdmodell som erbjuder en noggrannhet på 2 m. Över Örebro stad finns även höjdinformation i form av höjdkurvor med 1 m ekvidistans. I takt med att utvecklingen går framåt ses användningsområden för en ny, förbättrad höjdmodell. För att ta fram en sådan krävs insamling av stora mängder data. Den metod som lämpar sig bäst för datainsamling av den här omfattningen är Flygburen laserskanning. Laserskanning är en relativt ny metod som bygger på att avstånd till objekt beräknas m h a utskickat laserljus.

Ny nationell höjdmodell är ett projekt som utförts av Lantmäteriet på begäran av regeringen sedan år 2009 och beräknas vara färdigt år 2016. Datainsamling sker med hjälp av Flygburen laserskanning. Syftet med studien är att kontrollera noggrannheten av laserdata som ska användas för framställning av ny nationell höjdmodell i Sverige. Noggrannhetskontrollen utfördes på området Årsunda ? Ockelbo (syd ? nord) och Storvik ? Forsbacka (väst ? öst).

För att skatta skogsegenskaper utifrån data baserade på Flygburen laserskanning används framförallt två olika metoder. Den första (areametoden) bygger uteslutande på höjden där laserpulserna reflekterats och en uppskattning av vilka pulser som reflekterats på marken och vilka som reflekterats i vegetationen. Den andra metoden (segmentmetoden) använder en segmentering av punkterna där laserpulserna reflekterats till enskilda träd. Detta är dock svårt att praktiskt genomföra, därför innehåller varje segment mellan 0 och cirka 10 träd. För att kunna utveckla och utvärdera resultaten insamlas även exakt information från ett antal provytor genom fältstudier. I denna rapport föreslås en icke-parametrisk modell för att skatta antalet träd i ett segment med segmentens area och art som förklarande variabler.

Lantmäteriet har sedan 2009 arbetat på projektet Ny Nationell Höjdmodell som ska täcka hela Sverige. Denna gång används Flygburen laserskanning för data insamling. För att skapa terrängmodeller av dessa laserdata behöver bearbetning först göras, där markpunkter skiljs från andra typer av objekt som laserpulsen registrerar. Det är detta som är ett av de största problemen för att uppnå en bra kvalité för slutprodukten (terrängmodeller). Eftersom Sveriges yta är så stor måste punktmolnet klassificeras med programvaror där en algoritm försöker filtrera ut markpunkterna.

Lantmäteriet har fått i uppdrag att ta fram en Ny Nationell Höjdmodell (NNH) över Sverige. Höjddata samlas in med Flygburen laserskanning (FLS) och osäkerheten i höjd ligger generellt sett under 0,1 m på hårda plana ytor, dock kan osäkerheten öka avsevärt i terrängtyper med tät vegetation eller i områden med starkt sluttande terräng. Syftet med detta examensarbete är att kontrollera hur osäkerheten påverkas av olika vegetationstyper samt olika lutningsgrader. Provningen utfördes i delar av Avesta och Hedemora kommun i april 2012, där nio olika provytor kontrollerades enligt den tekniska specifikationen SIS-TS 21145:2007 ?Byggmätning ? Statistisk provning av digital terrängmodell?.

Sweden?s forestry legislation was updated in 2010 and a new definition of forest land was introduced. This definition was adapted to the one used by the Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO) for international statistics on the state of the world's forests. It is in short based on the lands ability to grow forest that reaches 5 meters, 10 % canopy closure and has a continuous distribution, according to FAO at least 0.5 hectares. A country-wide laser scanning is now carried out for the production of a new national elevation model; the laser data also provides information on forest height and density.

Den nya mätningstekniken på marknaden kallas terrester laserskanning. Tekniken bygger på att ett instrument, monterat på ett stativ, sänder ut en laserstråle vilken avlänkas i vertikalled av en spegel samtidigt som det roterar. Laserstrålen reflekteras mot de objekt som befinner sig inom laserskannerns synfält och resulterar i ett punktmoln. Punktmolnet innehåller ofta flera miljoner punkter vilka alla erhåller xyz-koordinater. Tekniken har visat sig lämplig vid dokumentation av byggnader och vid modellering samt kartläggning av industrier och tunnelbyggen.Denna studie har genomförts på Sweco VBB i Karlstad i syfte att ta reda på hur lämplig terrester laserskanning är vid vardaglig inmätning och kartering av objekt i stadsmiljö.

Regeringen har gett Skogsstyrelsen i uppdrag att genomföra ett projekt för att skatta ett antal skogliga variabler från data baserade på Lantmäteriets skanning för den nya nationella höjdmodellen. Syftet med det här examensarbetet var att på beståndsnivå undersöka noggrannheten i barr- och lövskog hos skattade grundytor som tagits fram i  Skogsstyrelsens projekt ?Skogliga skattningar med laserdata?. Undersökningen utfördes som en kvantitativ studie i form av en jämförelse av laserbaserade skattningar från Skogsstyrelsens projekt med grundytor uppmätta i fält. Medelvärdet av fältmätta grundytor i de 18 bestånd som ingick i studien var 26,7 m²/ha och medelvärdet av de skattade grundytorna var 26,3 m²/ha.

Light Detection And Ranging (LiDAR) har under det senaste decenniet utvecklats mycket och används som datainsamlingsmetod vid inventering av skog. Lantmäteriet genomför mellan åren 2009 och 2015 en riksomfattande Flygburen laserskanning över hela Sverige och den laserskanningen ska leda till en ny nationell höjdmodell (NNH). Data som genereras från denna höjdmodell kan nyttjas av skogsindustrin för att göra skogliga inventeringar. Programvaruutvecklaren Esri Inc. har utvecklat ett stöd för hantering av denna typ av data i deras nya version av ArcGIS, ArcGIS 10.1.

The requirements for operative planning activities are increasing. The forest industry wants to gain better control over wood flow. A felling that is more market adjusted is desirable. However, this causes problems in the operative planning process because of the data collection methods used today. Data about timber assortments and data about the distribution of the tree diameter, etc., are often lacking. Airborne laser scanning is used to a greater extent than before for estimation of forest variables and should perhaps be used to the same extent in operative planning activities as well.

Bergvik Skog is one of the leading forest companies in Sweden who use airborne laser scanning for forestry information. They utilize laser data retrieved by the Swedish National Land Survey to describe the forest holdings and facilitate planning for thinning and final felling operations. However, the possibility to identify stands with clearing needs by using laser scanning data has not been tested in a large scale. The data used in the current study are field data from The Swedish National Forest Inventory in combination with laser data from the Swedish National Land Survey acquired in 2009. The collected data is used to find one or several laser variables that best describe the relationship of the field measured samples with clearing needs.

Thinning is one of the most important silvicultural activities in middle aged forests, partly to minimize damages and partly because it leads to earlier harvesting revenues and increases the value of the remaining trees. There are many different indices used to describe stand density and thereby the need of thinning in forests today. Studies have shown that forest variables can be estimated with high accuracy using airborne laser scanning and it is likely that the method could also be used to estimate forest density indices. In this study, the possibility of using the forest density index ?H² to determine and map priorities for thinning operations for a forest area was examined.

Syftet med detta examensarbete är att erhålla en uppfattning omnoggrannheten med fyra av de mest använda mätinstrumenten inom dagenmätningsuppdrag; Totalstation, GNSS-mätning med egen bas, RTK-mätningmed SWEPOS-tjänst samt laserskanning. För att kunna göra en analys harvarje metod mätt under ett intervall på 2 veckor, där varje mätmetod samlatdata från 20 markerade punkter. Dels analyseras metodernas precision därspridningen från mätseriens medelvärde fastställs. Den andra delen avanalysen redogör mätningarnas spridning från det teoretiskt korrekta värdet.Skillnaden mellan precisionen och i detta arbete kallad noggrannheten är attnoggrannhetsanalysen tar hänsyn till mätseriens medelvärdes avvikelse fråndet korrekta värdet. I arbetet redogörs varje metods teori, utförandet avmätning, statistiskt tillvägagångssätt samt felkällor.

Den här rapporten beskriver utvecklingen av en prototyp till ett system, Hummingbird, som låter användaren uppdatera en trådlös dörrskylt varifrån som helst, via mikrobloggtjänsten Twitter. Systemet har utvecklats som ettkandidatarbete vid Data- och IT-institutionen vid Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg. Projektgruppen har bestått av sex teknikstuderande från Chalmers och Göteborgs Universitet.Resultatet är ett fungerande system bestående av två delar: en dörrskylt meddisplay samt en basstation som hämtar meddelanden från Twitter. Skyltenoch basstationen kommunicerar via en radiolänk.Projektets huvudsakliga fokus ligger på energieffektivitet hos skylten. Även användarvänlighet och robusta kommunikationsprotokoll har prioriterats.Som en del i projektets fokus på energieffektivitet har tekniker för strömsnåla displayer, radiokommunikationsmoduler och microcontrollerplattformar undersökts och använts.

Noggrannheten hos mätningar gjorda med en terrester laserskanner påverkas av många faktorer. En viktig faktor som bör undersökas är laserstrålens infallsvinkel. Vårt syfte med den här undersökningen var att kontrollera laserskanner Leica ScanStation 2 vad gäller infallsvinkelns påverkan på punktmolnets noggrannhet. Undersökningen bestod av skanningar från 10-100 m avstånd mot en specialbyggd kub på 1x1x1 m, med infallsvinklar 0-85°, både inomhus och utomhus. Efterarbetet gjordes i programvaran Leica Cyclone där vi registrerade och modellerade våra punktmoln till olika plan.